Av sol och vänskap. Fina väninna som bara är sig själv och jag med alltid med henne. Aldrig rädd att inte vara accepterad. Som man kan vara glad med , hysterisk med, sur med, vresig med och skratta sjukligt med. Hon är bara så bra och hon behöver inte göra något för hon är bara bra.

Mitt träd. Min sambo. Som inte säger nått när jag är som mest öppen i ett hulkande sår utan han tittar på mig med de finaste ögonen och jag hittar mark igen.

De Vackraste som springer omkring i den ljumma kvällen och bara dricker livet.

Utan inbördes ordning bara i en perfekt blandning. Tack!